Mors dag är en dag som jag aldrig förut har firat. Eller åtminstone inte lagt någon större tyngdpunkt vid. Det har varit en årlig återkommande dag då vi har åkt till farmor. De senaste åren har jag inte ens brytt mej liksom. Det har liksom inte ens spela någon roll. Men i år har jag verkligen lagt ner massa tid känns det som. Och jag vill verkligen övertyga Irené om att hon är en i famlijen. Och även om jag kanske inte kallar henne för "mamma" så vill jag ändå att hon ska känna sej som att hon är det.
Dessutom tänkte jag att jag jag skulle invovlera alla, liksom fixa present och grejjer. Ringde till och med Syrran om de, och vi sa att vi skulle fundera på de. Vi visste också att det var lite tight om tid för att Irené ska iväg imorrnbitti på spa med sin mamma imorrn, typ vid tolv. Så det hade ju vart kul om hon engagerat sej lite. Tog med sej sin pojkvän när vi skulle shoppa, lämmnade mej att köpa all tårtatillbehör, sen fick jag vänta i en typ 40 min på att dom skulle dyka upp efter att dom gått iväg och kollat i nån sportaffär eller nåt. Sen valde jag det mesta utav presenten med. Sen fick jag dessutom stå och göra iordning allting. Fick hjälp med garneringen av Adam och Simon, men ändå liksom. Jag gjorde allt tänkande, och Sandra kommer inte ens dyka upp imorrn. Det känns lite sådär halvt ogjort då. Hon får massa creed som vanligt för saker som jag faktiskt gjort.


Ahh well, nu ska jag göra annat.