Japp, jag tror verkligen att jag tänker för mycket. Jag gör det jag säger till alla andra att sluta göra: ältar saker. Men jag gör det tyst för mej själv, när jag ska sova och när jag står och gör inget på jobbet typ. Men det är illa nog om man säger så. För det gör mej inte till en mer rofylld person dirket. Men å andra sidan så hur ska jag nånsin få nån rättsida på hur saker och ting fungerar om jag inte funderar ut det själv? Kan ju ifs fråga den det berör men det gör inte det lika roligt. Jag gillar på sätt och vis att lägga ner mycket tanke kraft på att funderar själv. Och det mesta slutar i ord här eller för mej själv. Eller långa brev till "den berörda personen" som den aldrig kommer få läsa ever, eftersom det oftast slutar med att jag slänger dom, men jag har ialla fall fått ner saker och ting på papper och då ser jag det mer objektivt för då känns det inte lika påtagligt längre när man läser igenom det. Och det är bra på sitt sätt :)

Fast vissa saker ska jag inte fundera så mycket på utan bara låta dom bero och se vad som händer. Eller ja, det var den uppfattningen jag fick när jag pratade med Irene. Hon är bra hon.. Tiden får läka alla sår sa hon, vilket var det klokaste jag hört idag tror jag. Det kändes bra att höra de. Dessutom får det mej att känna att jag är stark, som pallar ta det mesta just nu. Och det mår man bra av att känna.

Nu ska jag äta mina favoritnötgodisar, sen ska jag nog kolla på lite tv :)
Återkommer med mer tankar och funderingar framöver, relationer är intressant ^^
/M:et