Nu har jag tröttnat..
Efter flera dagars velande och funderande och meckande har jag bestämt mig. Jag drar härifrån...
...och dyker upp på http://studentem.blogspot.com/ istället, see ya over there!
Efter flera dagars velande och funderande och meckande har jag bestämt mig. Jag drar härifrån...
...och dyker upp på http://studentem.blogspot.com/ istället, see ya over there!
Idag är det en ganska så ovanlig dag. Det verkar inte enbart som att det är internationella kvinnodagen. Utan det är också fettisdagen och det kan man tycka är mycket nog, men inte då!
Det är också internationella pannkaksdagen.
Jaha, vem ska äta båda pannkakor och semlor idag, samt titta på när en man fixar pannkakor och semlor till en? :P
Jag vaknade imorses och tänkte, att det här kommer bli en dryg dag. Och de kommer det, det finns liksom inte något annat att välja på.
Börjar skolan kl 10.00, slutar skolan kl 15.00 och det kan man ju tänka är helt okej tider. Det är det ju, nackdelen är att jag måste gå på Näktergalens separationsföreläsning ikväll kl 18.15 så jag kommer med andra ord inte komma hem på hur länge som helst.. Det tycker jag är drygt.
Men om man ska se det positivt, så skiner solen ute och jag kommer kanske hinna få gjort en del plugg emellan skolan och näktergalen.
Nej nu ska jag strax ge mig iväg..
Jag ska alldeles strax ge mig iväg till Malmö, för ett besök på mitt mentorsbarns skola. Jag hoppas att det blir roligt :)
I alla fall, så idag vaknade jag upp med sådan sommarjobbsångest att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Har sökt så många jobb, men enbart fått svar på 1 och vart på anställningsintervju på 1. Men jag vet ju inte förrän i mitten av april om jag kommer få det, hur fan ska jag klara mig i sommar om jag inte får något, vad fan ska jag göra? Hur gör man om man är student och inte har ett jobb? (Hemska tanke). Kan liksom inte läsa en sommarkurs till för då kommer inte mitt studiemedel att räcka, vilket skulle bli ganska dåligt.
Jag bara önskar att allt löste sig utan att man ska gå omkring och behöva ha ångest. Det är alltför jobbigt att ha det, man vet liksom inte varken ut eller in. Känns som att vilket jobb man än söker så kan man ingenting.. Suck, vad ska jag ta mig till? :(